Trafik

Trafiken är en av Johannesburgs sämsta sidor. Köerna på morgonen när alla skall till jobbet är värre än Essingeleden i rusning. Därför väljer många att åka tidigt till jobbet, gärna före fem. Enligt mig är det mitt i natten. Sen är det naturligtvis samma sak när man skall hem, så därför blir det ofta långa dagar för de som pendlar en bit. Patrik kan sitta 3, ibland 4 timmar i bil samma dag om han har otur. För det är ju inte heller ovanligt med stopp pga olyckor. De så kallade taxi, minibussarna som är det allmänna transportmedlet för många, kör inte alltid som man förväntar sig. Om det finns en ledig väggren eller dylikt tar de naturligtvis den. Och svänger ofta, eller alltid ut framför övrig trafik. Det vänjer man sig vid. 

Sen är det alla vägbyggen. Specielllt där vi bor. Här har de byggt på en förbättring och breddning av den stora vägen utanför vårt område i snart två år. Det har inte hänt nämnvärt mycket under tiden vi varit här. Man gör nästan klart en liten snutt här och en liten snutt där. Någon form av projektledning av bygget har varit svårt att se. Vi är några stycken som gärna själva hade styrt upp arbetet lite... Arbetskraft finns det annars gott om, men alla vet nog inte riktigt sin roll. Den tydligaste är kanske personen som får stå och hålla den röda flaggan som visar för trafikanterna att det är ett vägbygge på gång. I Sverige har vi valt att sätta upp skyltar, men det ger ju å andra sidan färre arbetstillfällen. 

Detta var status fram till alldeles nyss! Nu har vi snart två och tre filer på vår huvudväg som går både neråt stan och till skolan. Varje gång jag svänger ut på William Nicol tror jag knappt mina ögon. Barnens buss kan nu åter komma i vanlig tid utan att de kommer försent. Och de tappra trafikdirigenterna som står i alla korsningar har nu massor av filer att hålla reda på. Risktillägg tror jag inte att de har. Förhoppningsvis kommer det även icke-levande trafikljus snart. Men då förlorar de ju å andra sidan jobbet.

Sol igen!

Äntligen är solen tillbaks! Efter några dagars regn är den verkligen välkommen. Jag är så van vid att det är fint väder här nästan jämt, så man blir liksom lite paff när det regnar. Och så fryser man så förfärligt när temperaturen sjunker under 20 grader. Idag satte jag på mig ylletröja och halsduk när jag skulle iväg på lunch för att det var lite mulet. Och den senaste tiden har det varit lite varannandags-väder med ömsom sol och ömsom regn. Den stora skillnaden mot Sverige är dock att man vet att solen alltid kommer tillbaks, i Sverige vet man ju inte riktigt... det kan ju i alla fall ta ett par veckor, både sommar, höst och vinter. 

Solen och vädret är nog en av de saker jag kommer att sakna mest den dag vi flyttar härifrån. Alla mår bra av solljus. Livet blir så mycket enklare. Att det nu är november har jag svårt att förstå. Jag får tänka efter flera gånger vilken månad det är. Det är så bakvänt med full sommar denna tid på året. Jag säger fortfarande höst, men sydafrikanerna säger vår och tvärtom. Jag har liksom förlorat årstids-referenserna. Och i alla affärer så är det nu full julskyltning och det spelas Jingle Bells i högtalarna. Det känns mycket märkligt. Om det inte var för barnen så skulle nog julen kunna gå mig obemärkt och osaknat förbi. Snart stänger de sydafrikanska skolorna för sommarlov och alla planerar för semesterresor. Våra barn går i alla fall en bit in i december innan de får jullov. I affärerna så trängs julsakerna med bad- och strandprylar. Nu är rätt tid att köpa solstolar och sommarkläder. När vi kom hit efter jul förra året, så var det redan utplockat på sommarens sortiment i butikerna och vi hade svårt att hitta shorts och sandaler. Det är precis som hemma när en säsong är slut. Bara det att vi som nordbor inte tycker att det är mycket till säsongsskillnad. Det går bra med shorts och sandaler året om.