Det första välkomnandet bestod i att stå i tre olika körer för att ta oss in i landet. Först "Santé" där vi lämnade in hälsodeklaration, sen kön till att köpa visum och sen själva passkontrollen. Den sköttes av inte mindre än fem män som lade alla pass i en hög och sen gick igenom dem. Det tog sin lilla tid eftersom vi kom in samtidigt som ett Turkish Airlines plan och av någon outgrundlig anledning och till Patriks förargelse hamnade sist i kön. Men till slut efter nästan två timmar så släppte de in oss! Vår chaufför Tony stod och väntade för att ta oss till hotellet inne i stan. När vi berättade av vi var från Sverige, så log han brett och sa "Zlatan". Det är inte första gången det händer oss i Afrika :)
Jag visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss, men detta liknar inte andra delar av Afrika som vi varit i. Det här är mer som Sydostasien. Och de pratar franska som är deras andra officiella språk. Tony pratade en tydlig och långsam franska som till och med jag förstod, men det är ju verkligen toppen att åka med Patrik som pratar riktigt bra. Vägen från flygplatsen kantas av små hus och skjul, ofta målade i färggranna färger och med små dörrar och fönsterluckor. Tvåvåningshusen är inte högre än ett enplanshus hemma och med små söta balkonger med blomkrukor på andra våningen. Gott om små kioskliknande affärer som säljer det mesta är det också. Massor av folk överallt och trångt i trafiken, så det blev gott om tid att se det som passerade utanför bilfönstret. Befolkningen ser inte ut som afrikaner, utan har ett mer asiatiskt och blandat utseende. Efter tio minuter möttes vi av ett enormt oväder med åka, skyfall och hagel. Årets första regn sa Tony. Gatorna blev som sjöar och bilar och hus blev snabbt översvämmade. Nu gick det inte att se vägen framför oss och det kändes som att vägarna lätt regnar bort i oväder som detta. Det var inte särskilt långt till hotellet, men det tog en och en halv timme ändå.
Väl framme har vi nu checkat in på ett litet charmigt och mysigt hotell i en lugnare stadsdel uppe på en höjd. Utanför hörs mopeder och männiksor på gatorna. Pojkarna är alltid glada när vi väl är på plats så att de kan hotell-slappa lite, en gren som de behärskar till fulländning. Speciellt om det är bra Wi-FI ;)
Imorgon åker vi tidigt, tidigt för att ta ett inrikesflyg upp till norr och kuststaden Diego Suarez. Men innan dess skall vi förhoppningsvis äta en god middag på en av stadens rekommanderade restauranger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar