Gränsvakten visade sig dock vara både professionell och hjälpsam. Han tänkte visserligen inte alls se mellan fingrarna och släppa igenom oss, men han erbjöd sig att godta en fotokopia via mms eller email om vi kunde få någon att skicka det till oss. Så dagens hjältar blev Wilson i vårt fall och vår gode vän Bodil i Furuholms fall. Som tur var visste jag exakt var vi hade våra papper och Wilson hittade dem direkt och skickade till Patriks telefon. Bodil fick leta ett tag, men även hon lyckades. Det visade sig vara betydligt lättare att ta sig in i Botswana än ut ur Sydafrika, så efter en dryg timmes försening så var vi alla på väg mot första anhalten i Botswana, Lekhubu Island i saltöknen Sua Pan.
fredag 23 oktober 2015
Mot Botswana!
Äntligen var det dags för avfärd mot Botswana förra fredagen! Första delen av resan gick till Ellisras i Limpopo-provinsen i Sydafrika. Därifrån är det ungefär 70 km till gränsen. Vi klev upp tidigt och efter lite problem med att få upp alla medresenärer i tid, så kom vi iväg. Väl framme vid den ganska lilla gränsstationen i Stockpoort stötte vi på det första problemet som hotade att ödelägga hela resan. Unabridged birth certificates!!! Det urbota dumma påfund som Sydafrika hittat på, att alla som reser med minderåriga barn måste ha intyg på att de inte reser med någon annans barn. Vilket vi naturligtvis vet om och ALLTID är noga med att ta med så fort vi reser med flyg ut ur landet, men faktiskt helt förbisett när vi packade inför den här resan. Jag blev helt kallsvettig och Patrik såg förtvivlad ut när det gick upp för oss att resan kunde sluta här och nu, utan att vi inte ens kunnat ta oss ur landet! Familjen F hade gjort samma blunder, så nio av tolv resenärer satt alla i samma båt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar