Okavango och Moremi

Efter att ha gett oss av i gryningen från Gweta, kom vi till Maun runt åtta. Maun är porten till Okavango-deltat, ett fantastiskt naturreservat med ett delta som mynnar mitt i öknen. Naturligtvis ett paradis för alla djur som har tillgång till vatten och grönområden, men där männiksor har svårt att ta sig fram. Maun har en av södra Afrikas mest trafikerade flygplatser pga alla små trafik- och turistflyg som går därifrån och ut i deltat. Vi återsåg vårt rese-gäng på flygplatsen där vi bokat in oss på en entimmes-flygtur över deltat. Vilken natur! Den något skumpiga flygturen gjorde att vissa av oss mådde lite småpyton, men vi fick en underbar vy och överblick över deltat. Under oss såg vi elefanter, antiloper, en jätte-hjord av bufflar, flodhästar mm. 

När flygturen var över, så var vårt reservdäck fixat under tiden. Patrik åkte återigen till en lokal svetsningsverkstad för att svetsa bort de tre återstående hopplösa bultarna, medan vi andra provianterade mat för fyra dagar i bushen. Sen bar det av ut i vildmarken! Målet var Third Bridge, en campingplats så långt ut som man kan ta sig med bil i deltat. Det enda lilla missödet nu var att vårt kylskåp gav upp. Tur då att vi hade två fordon till med kylskåp.  

På sandiga och skumpiga vägar åkte vi i Moremi game reserv. När vi nästan nått vårt mål efter ca 4 timmar inträffade nästa missöde... Våra jerry cans (bensindunkar) flög av taket! Vi hade hört att de rörde sig i sidled när det skumpade som värst i sanden, men trodde nog inte att de skulle flyga av. De landade dock mjukt i sanden och ingen större skada var skedd. Vi tryckte in dem på flaket och körde den sista biten fram. 

Third Bridge, som vi hört mycket om, visade sig vara en fantastiskt mysig campingplats. Grön och lummig invid vatten. Vi fick gott om plats, precis bredvid ablution block (tvättinträttningen). Nu var det på riktigt! Camping mitt i vildmarken, utan stängsel som stänger ute djuren. Ingen fick röra sig fritt utan att säga till. De första djuren som hälsade på var naturligtvis babianerna som snodde åt sig familjen F's limpa. Senare på kvällen när det var helt mörkt, viskade Sebbe från sin post i ett träd att där går en hyena, bara någon meter ifrån oss. Spännande! 

Man kan inte tänka sig något mysigare än att sitta i lägereldens sken, med lyktorna tända och äta och dricka gott tillsammans med trevliga vänner. Och runtomkring hörs bara naturens ljud! Våra ungdomar trivdes vid lägerelden som de hjälptes åt med att hålla liv i. Två nätter i Third Bridge gav oss två ljuvliga kvällar som detta. 

Dag två beslöt vi oss för en slappe-dag, något som alla, inte minst våra chaufförer väl behövde. I skuggan njöt vi av böcker, kortspel, läxor och annat. Några av oss tog en båttur på floden och fick se den vackra naturen från vattnet. På vägen såg vi en elefant och en flodhäst, annars var det ganska stilla.

Den andra morgonen vaknade vi i gryningen. Patrik klev upp och ur tältet och möttes då av tio elefanter som betade runt omkring hela tältplatsen. Det var bara att kliva tillbaks in i tältet igen. Jag vågade mig på att kika ut, men elefanterna såg så fridfulla och snälla ut. Tänk att dessa stora djur kan röra sig såpass ljudlöst och graciöst i naturen. Det knakar lite när de äter på träden, men annars hörs inte mycket. De var totalt ointresserade av våra tält, bilar och bord som stod ute. Efter en halvtimme begav de sig bortåt för att fortsätta äta och vi kunde krypa ur tältet. Efter en snabb frukost packade vi ihop tält och annat för att resa vidare norrut.